På tur i “tjurfäktningens Mecka”

Europa, Husbil, Spanien
Ronda, El puente nuevo de Ronda, spanien, husbil
Ett måste; en selfie framför el Puente Nuevo de Ronda.

Idag har vi haft en heldag “med fötterna på jorden”. Vi har gått runt i Rondas gamla stadsdel. Staden Ronda ligger 750 m över havet på en platå med en djup klyfta som skiljer stadsdelarna åt. Klyftan kallas El Tajo och under den rinner Guadalevin fram. Omkring 1500-talet växte staden
och på den andra sidan av klyftan byggdes den nya staden.

Ronda, El puente nuevo de Ronda, spanien, husbil
Den nya bron från 1700-talet över klyftan El Tajo.

Det finns tre broar som går över ravinen. Den första och äldsta bron kallas både Puente de San Miguel eller Puente Romano. Efter den kom Puente Árabe eller Puente Viejo som den även kallas. Den nya bron, Puente Nuevo, är 120 m hög och har inbyggda fängelseceller i den. Det var knappast någon som försökte fly från det fängelset… Arkitekten till denna nya bro sägs ha dött av ett fall från bron då han sträckte sig efter sin hatt som vinden tagit. Under 1700-talet ska man ha kastat ner hästar i ravinen som skadats efter tjurfäktning. Ja, nu är vi i den moderna tjurfäktningens födelseort.

ronda, spanien, arabiska bron
Här står vi på den äldsta bron och fotograferar upp mot den arabiska bron.
ronda, spanien, park
Vi vilar benen en stund i en park i gamla stan.
ronda, spanien, husbil
Utsikt över nya stadsdelen, från gamla stadsdelens mur. Och vädret bjuder på en klarblå himmel med värmande sol!
ronda, spanien, husbil
Utsikt över gamla stadsdelen. Lägg märke till “grott-husen” långt ner till höger i bilden.

Så var det ju det där med tjurfäktningen. Det vrider sig i våra och i många andras kroppar vid tanken på att djur skadas för nöjes skull. Rent krasst så är det ju faktiskt så! Men det finns en så otroligt stark kultur av tjurfäktning i Spanien. Här i Ronda föddes den moderna tjurfäktningen, alltså när Matadoren mötte tjuren till fots och inte på hästryggen. Det var Pedro Romero som införde denna nya variant efter att ha börjat sin karriär som en Banderillero. Det var personen som skyddade ryttarna från tjurarnas vassa horn. Yrket Matador (som betyder dödare) gjorde det möjligt för underklassens män att skaffa sig en bättre ekonomi. Blivande Matadorer tränade ofta upp sig på kalvar innan de “upptäcktes”. Tjurfäktningen kom att bli överklassens nöje men den bidrog samtidigt till moderniseringen och uppbyggnaden av landet. Under Napoleons invasion arrangerades tjurfäktningar för att finansiera utrustning till soldater för att skydda landet mot Napoleons trupper. Vinsten från tjurfäktningsarenorna gick även till att reparera broar, vägar och kyrkor m.m. De har även finansierat katastrofområden efter krig, sjukdomar och naturkatastrofer. Krigsinvalider och sårade soldater i Kuba och Filippinerna har fått del av vinsterna. Köttet från de dödade tjurarna delades ut till fattiga, sjuka och soldater runt om i Spanien.
Kanske har du nu fått en något blidare syn på detta blodiga skådespel?

plaza de toros, ronda, spanien, tjurfäktningsring, tjurfäktningsarena
Spaniens äldsta och största tjurfäktningsring, Plaza de Toros.
plaza de toros, ronda, spanien, tjurfäktningsring, tjurfäktningsarena
Plaza de Toros, Ronda.
plaza de toros, ronda, spanien, tjurfäktningsring, tjurfäktningsarena
En av de utsmyckade trapporna till övervåningen av arenan.
plaza de toros, ronda, spanien, tjurfäktningsring, tjurfäktningsarena
En överblick över korridoren där tjurarna släpptes ut ur sina boxar.

Nu kanske din syn på tragedin förändras till det negativa igen…
Du som är känslig kanske inte ska fortsätta att läsa denna del. Du kan istället fortsätta en bit ner på sidan, förbi denna text för att se ytterligare bilder från dagen.

Tjurfäktningen kan delas upp i tre delar.
Matadorerna går in på arenan till musik. De åtföljs av Picadorerna som rider på hästar. Efter Picadorerna följer Banderilleros, “fotfolket”. Under en tjurfäktning dödas 6 tjurar av 3 Matadorer.

I den första delen attackeras tjurens nacke av Picadorernas spjut. Tjuren försvarar sig genom att stånga mot hästens skyddsmadrass, detta tröttar i sin tur ut tjurens muskler i nacken.
I den andra delen ställer sig Banderilleros med utsträckta armar framför tjuren. De springer sedan rakt mot tjuren med målet att fästa sin dekorerade träkäpp med stålspets i tjurens manke, innan de tar ett snabbt sidosteg för att undvika kollisionen.
Under den tredje delen tröttar Matadoren ut tjuren genom tvära vändningar med hjälp av sitt röda skynke; Muleta, innan han sätter in dödsstöten.

plaza de toros, ronda, spanien, tjurfäktningsring, tjurfäktningsarena
En del av tjurfäktningens mode.

Första veckan i September varje år firas “Feria de Pedro Romero” med festligheter och tjurfäktning.

Real Maestranzas, ronda, spanien
Ridskolan Real Maestranzas Paddock. Här tränades Picadorerna upp förr i tiden.
ronda, spanien, husbil
Utsikt från gamla delen av Ronda.

3 thoughts on “På tur i “tjurfäktningens Mecka”

  1. Inte kan man anse att tjurfäktning är okej, trots att de själva stillar sitt samvete med att skänka till välgörande ändamål. Skönt att det finns Ferdinand på tv, lagom oskuldsfullt, att titta på.

    Vad det gäller Spaniens trappor, är jag fortfarande väldigt imponerad av utsmyckningen. Och naturligtvis byggnationer.

  2. Säga vad man vill om tjurfäktningen, men Spanien hade inte varit vad det är idag utan den. Vi uppfattar det mer som att de inte stillade sitt samvete med att skänka pengar från “sporten” utan använde den för att finansiera bland annat välfärden med vinsten.

    På tal om tjuren Ferdinand, original kortfilmen förbjöds i Nazi Tyskland och i Spanien under Francos styre – fram till hans död 1975 – eftersom det vinklades att tjuren var fredlig och inte alls ville “slåss”. I Tyskland förbjöds den eftersom den överlag ansågs för fredlig. Det hade varit svårt att få människor att kriga efter budskapet om att hellre sitta under en korkek och lukta på blommorna än att slåss…
    Filmerna om “Tjuren Ferdinand” baseras på den verkliga historien om en tjurkalv vid namn Civilón som växte upp tillsammans med andra tjurar för att föra tjurfäktningen vidare. Dock var han mycket fredlig och slogs endast för att försvara sig, detta rykte spred sig och Civilón blev en folkkär ikon som benådades, tack vare folkets stora protester, då han skulle föras till en tjurfäktningsarena och möta sitt öde. Kram 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *