I väntan på solnedgången i Sagres åt vi kvällsmaten på klipporna och iakttog surfarna nedanför.

Vi brukar skoja om att första gången vi “träffades” -92 i Florida så var Tina 4 år och Bengt 24 år. Tinas familj var där på semester samtidigt som Bengt var där med en vän, men nej vi träffades inte på riktigt. Det skulle sen komma att dröja 20 år till innan våra vägar skulle korsas igen, i Kungsör av alla platser på jorden. I mångas ögon var vi nog ett ganska otippat par, men i våra ögon en bra kombination. Vi kompletterar varandra och vår åldersskillnad ger oss som par alltifrån lång livserfarenhet till nytänkande. En är optimist och en är realist. En är konflikträdd och en är rak på sak. En är brutalt ärlig och en lindar in saker i bomull. En har lättare för att visa känslor och en har svårare för det. En litar på alla, en litar inte på någon. Egenskaper som vi båda lider av är envishet och en släng av perfektionism, allt eller inget – inget halvdant här inte! Och det där sista gemensamma är nog det som har flätat samman oss så hårt. Eller så var det att ingen annan klarade av att leva med oss! 🙂 I vårt egna sätt att vara är vi så extrema åt ett håll, men ändock öppna för varandras sätt att se på saker. Det tror vi kommer ur respekten som vi hyser för varandra, den ger oss övertygelsen om att den andre måste ha ett helt annan synsätt och det vill man förstå – för att förstå sin partner. I vissa frågor är vi inte alls överens, men det är okej att inte tycka lika i allting – faktiskt så kan det vara uppfriskande med en partner som inte bara nickar och håller med utan kommer med egna argument. Vissa saker får vi släppa utan att diskutera för att vi känner så olika för de berörda ämnena, men vi accepterar varandras oliktänkande och välkomnar det ändock. Det är konstigt egentligen att vi är så förlåtande mot varandras “brister” och olikheter i vår relation, för vi har överlag båda två haft många utmaningar med relationer under livets gång.

Vi hade en minst sagt stormig första tid i vårt förhållande när vi skulle hitta balansen i att leva med varandra samtidigt som vi skulle spendera hela dagarna tillsammans på bageriet. Jo, visst tog det några månader för oss att hitta våra “roller” men vi är så glada över att ha det i våra ryggsäckar. Och de åren stärkte vår relation. Här kunde vi inte fly varandra, det var bara att tackla problemet och gå vidare. Det var ju knappast någon mening med att gå till jobbet och gnälla över hemsituationen och vice versa, haha.

Vi delade solnedgången i Sagres med 25 surfare som guppade på vågorna nedanför oss.
Praia das Furnas, Vila Nova de Milfontes.

Många fattar inte hur vi klarar av och VILL leva såhär nära varandra. Men vi älskar ju varandra och vi vill, hur konstigt det än må låta, spendera så mycket tid tillsammans som vi kan. Vi vill inte ha egentid, vi vill ha samtid. Vi är inte konstlade framför varandra, vi är oss själva och vi behöver därför inte ha egentid för att “komma ifrån” varandra. Hela tanken är ju att vi ska leva tillsammans. Självklart gör vi saker isär ibland också, men inte för att vi längtar efter det utan för att våra intressen går isär.
Men vi gillar även att dela våra intressen med varandra, ta del av vår partners intressen.

Man kan ju undra om alla som bor i husbil helårs-/halvårsvis har sunda och kärleksfulla relationer?
Vi har svårt att se att det skulle fungera annars. Kanske ett hemligt recept för en lyckad relation?

Vi lever i en ständig närhet och det behövs så lite för att säga mycket! En blick, en beröring, ett leende eller något så simpelt som att lägga sin partners favoritpålägg i kundvagnen innan den själv hunnit göra det. Kärlek behöver faktiskt inte vara så himla komplicerat. De viktigaste grundpelarna i en hälsosam relation tycker vi är kommunikation och respekt. Och att lära sig när man ska hålla tyst 🙂

Något vi lärt oss den hårda vägen av tidigare relationer är att man ska uppmuntra och bygga upp sin partner istället för att bryta ned den för att få någon sorts kontrollposition i relationen.

Det måste ju ändå vara bättre om din partner lämnar dig efter att du byggt upp den
än stannar hos dig bara pga att du har brutit ner den?

Vi är glada för varje dag tillsammans, varje timme och varje minut. Att vi fått möjligheten till att leva med varandra. Oavsett om vi spenderar dagen i våra solstolar med en varsin bok i handen. Eller går på promenad längs stranden. Eller delar måltider med diskussioner om framtiden, drömmar och funderingar. Eller befinner oss i en storstad mitt i ett trafikkaos. Det viktiga är inte vad vi gör eller var vi är, huvudsaken är att vi får göra det tillsammans! Och om den dagen kommer när vi inte längre gör varandra lyckliga, då hoppas vi verkligen att vi är smarta nog att lämna varandra, speciellt efter detta inlägg…. 😉

Solnedgång på Praida das Furnas.

2 kommentarer till “Mer kärlek åt folket!”

  • ❤️❤️❤️
    Kan bara instämma. Respekt är viktigaste ingrediensen. Skönt att läsa om fler som inte fattat grejen med ”egentid” (där är nog ett bloggämne för mig). Hångla vidare!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *