Vackraste övernattningsplatsen vi någonsin haft – här i lilla Sverige trots att vi rullat Europa runt i 7 månader.

Nu har vi äntligen påbörjat vår resa längs Vildmarksvägen!
Vildmarksvägen är en 50 mil asfalterad väg, Sveriges högst belägna asfalterade väg, som går från Strömsund via Stekenjokk till Vilhelmina och åter till Strömsund igen. HÄR kan ni läsa mer om vägen som endast är öppet juni-oktober. Innan vi tog oss till Strömsund hade vi tänkt att åka via Flatruet från Tännäs, men vi fick snällt vända då de sista 17 km var stegrande, gropig och kladdig grusväg.
Det får vi ta med plåtisen eller med motorcykeln istället vid ett senare tillfälle.

Fulla av förväntan närmar vi oss fjällen bortom all skog.

Eftersom vi har svårt att “följa strömmen” åker vi motsols istället för medsols som de flesta gör. Vi är hittills väldigt nöjda med vyerna vi fått från “fel håll”! Första natten spenderade vi i Vilhelmina på campingen Saiva. Vår första camping i Sverige med husbilen och lyckligtvis överlevde vi trots svår bitterhet vid incheckning. Komma till Sverige och bo på camping, nä det rimmar illa i våra öron med allemansrätten i bakhuvudet. Men efter att ha rullat hela dagen och i sista stund övergett en rastplats som vi inte vågade sova kvar på pga skyltar med campingförbud blev det som det blev. Hur funkar det egentligen med rastplatser i Sverige? Här satt tydliga skyltar uppe att man endast fick stanna för en kort rast, lastbilar i max 12 timmar men ändå läser vi på appar för ställplatser att vissa sover kvar.

Här är det stämningsfullt skyltat på både svenska och samiska.

Vi har efter Vilhelmina bland annat passerat Malgovik, Rönnäs med “Näcken i bäcken” och Lövnäs. Imorgon rullar vi vidare mot Dimforsen och Trappstegsforsarna – där vi kommer att spendera en natt. Därefter väntar den samiska kyrkbyn Fatmomakke och en längre vandring till Marsfjället.

Vi hittade en vacker övernattningsplats precis intill den kraftfullt forsande Ångermanälven.

När vi ätit lunch och funnit oss tillrätta invid älven snörar vi ovant på oss vandringskängorna för att ge oss uppför Stalonsberget. Tänker att det är en god idé att värma upp både oss själva och kängorna inför kommande, mer ansträngande vandringar i området. Bengt som har vilat sig i form inför kommande fysiska aktiviteter den sista tiden upplever de 2 km uppför berget som utmanande. Det är en fin, men smal, och ganska brant asfalterad väg som slingrar sig uppför berget. Det går bra att köra bil upp, vissa har till och med stampat gasplattan i botten och på något mirakulöst vis lyckats ta sig upp med sina husbilar – av mindre modell än vår. Men vilken härlig promenad de gick miste om istället. Väl uppe kan vi njuta av en fantastisk utsikt och hålla koll på vår husbil som står parkerad nere vid älven.
Tänk vad gott vi ska sova där inatt efter all frisk luft!

Utsikt över Malgomaj och Ångermanälven från Stalonberget.
Utsikt över Ångermanälven och, det bitvis snötäckta, Marsfjället från Stalonberget.

2 kommentarer till “Vildmarksvägen dag 1, Stalons utkiksberg.”

  • Det var verkligen en otroligt fin bild, från ett vackert Sverige.
    Tänk att din pappa inte längtar tillbaka till Ångermanälven, han som bott bredvid den utanför Kramfors o Sollefteå med Hallstabacken. Bra att du upplever världen åt oss, jag ser fram mot många Norrländska upplevelser. Kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *