I Gäddede hittar vi världens största snöskoter?

Vi stannar till på Gäddedes camping, där vi blir kvar två nätter eftersom vi kommer in på kvällen till första natten. Gäddede är en liten by, med litet utbud på saker att fördriva tiden med. Vi planerar att gå en 14 km lång vandringsled; Lillfjällsrundan. Men när vi går till campingens reception för att boka natt nummer två råder ägarinnan oss till att istället gå upp till Brattli. Det är byns skidanläggning och upp dit skulle vi gå på skoterleder för att sedan ta oss uppför den sista slalombacken och njuta av utsikt även mot Norge. Ajajaj, man ska inte lyssna på andra. När vi kommer fram till skoterleden blir vi först och främst sönderbitna av mygg. Vi får hoppa mellan torra fläckar eftersom marken är så blöt i spåret. Vi tar oss ut på bilvägen och går upp till skidanläggningen på den istället. Myggfritt, men helt ocharmigt…
Väl uppe ser vi den leriga slalombacken – och skogen skymmer vår utsikt.
Jahopp, bara att vända och gå tillbaka ner alltså.

På väg ner från Brattli får vi på ett ställe njuta av lite utsikt över Stora Blåsjön.

Efter besvikelsen går vi ner “på byn” och ser oss omkring, det är snabbt gjort.
Vi går förbi en gullig butik och Gäddedes vattenkraftverk.

Gäddedes lanthandel 🙂
Gäddedes vattenkraftverk.
Gäddedes vattenkraftverk.

Vi lämnar Gäddede nästa morgon, efter att ha blivit sönderbitna av campingens nya gäster; knotten! Mygg, det är en sak – knott, det är en helt annan femma! Ni kan ju tänka er hur vi hoppade runt och flaxade med armar och ben samtidigt som vi skulle fylla på färskvatten och tömma toalettkassetten i stora moln av knott… Sen ska vi inte tala om hur mycket knott vi fick i husbilen!!! Trots att entrédörren endast stod öppen en halv minut innan vi upptäckte knotten tycktes miljontals ha flugit igenom dörröppningen. Vi gick på som galningar med myggsprejen och fick inviga vårt myggljus. Det var omöjligt att få ut odjuren! Vi fick lov att rulla vidare på Vildmarksvägen med myggljuset tänt framme vid sittplatserna
för att få vara ifred…något att minnas! När vi kommit en bit bort från Gäddede stannade vi och
“vädrade” ur myggsprejs-lukten och de flesta av knotten.

Myggljus, bra att ha i husbilen!
Gäddedes fiskeodling.
Vildmarksvägen mot Strömsund.

Vägen mellan Gäddede och Strömsund finns inte så mycket att vila ögonen på. Vi hade önskat att vi kunnat åka till det 42 meter höga Hällingsåfallet som störtar ner i Sveriges största kanjon på 800 meter. Men tyvärr var det en 2 mil lång och smal grusväg sista biten så det hade aldrig funkat med vår husbil. Men då har vi all anledning att komma tillbaka, med ett mindre fordon!

Vi tackar Vildmarksvägen för denna gång och kommer absolut att åka den fler gånger, vi har redan planerat in några av stoppen vi ska göra då – som vi hoppade över denna gång. Sträckan från Malgovik till Klimpfjäll är väldigt vacker – men Stekenjokkvägen tar verkligen andan ur en!

Renar på vägen mot vårt nästa mål.

Nu åker vi vidare till en brandsäker stad på väg 92 – vart är vi på väg? 🙂

8 poäng: På väg 92 är vägpinnarna gröna istället för röda. Vi passerar Borgsjön och Ångermanälven.
6 poäng: Vi kör på den blå vägen till “björkarnas stad“.
4 poäng: En 470 km lång älv delar universitetsstaden på två.

2 poäng: Vår stad har fått sitt namn efter Ume älv och inte Ume å.

2 kommentarer till “Vildmarksvägen dag 6-7, Gäddede – Strömsund.”

  • Vad mycket lupiner, på en av bilderna, här är de överblommade för länge sedan. Häftigt med ett avlångt land.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *