castillo de Almódovar del Rio, Spanien, Córdoba, slott, kastell, spanien

1600 mil och 5 månader senare

Europa, Okategoriserat, Plåtis

Förra året när vi kom tillbaka till Sverige efter vår övervintringsresa med stora husbilen i Spanien och
Portugal kände vi en sån enorm ödmjukhet och tacksamhet. I år är känslostämningen lite annorlunda.
Det blev inte riktigt som vi tänkt oss denna gång!

Nedan finner du vägarna vi åkt på med plåtisen.

Först hade vi ju planerat att utforska Tyskland på hösten och se så mycket som möjligt av det spanska och portugisiska inlandet. Därefter var planen att flyga över till Karibien i början av januari för att segla med vänner till oss. Vi skulle ha återvänt till Sverige under våren, kanske april, och sedan satt av mot Irland och de brittiska öarna. Planen korrigerades längs vägen till att seglingen blev inställd och vi skulle istället stanna kvar i Spanien och Portugal och följa våren upp till Sverige. Sen var tanken att vi skulle bege oss över till England, Skottland och Irland…
Sen kom värk i vägen och dessutom något virus som döptes efter den där ölen och resten vet ni väl?!

Här kommer lite foton med visdomsord från hösten 2019 till våren 2020:

Vad som värkligen hände?!

Första månaderna när vi åkte med vår plåtis igenom Europa var helt obeskrivligt underbara! Vi mådde bra och var så lyckliga över att vara igång igen efter att ha stått still alldeles för länge under våren/sommaren/hösten i Sverige i och med husbilsbytet. Vi njöt av Normandiet, Pyrenéerna, spanska inlandet och…

…sen flög vi hem i mitten av december. Hämtade ut mer medicin på apoteket. Ja, ni minns väl att det var väldigt svårt att få tag på medicin under hela hösten och en bit in på vintern 2019? De hann visst inte tillverka eller hur det nu var… Istället för vanliga läkemedelsmärket lämnades det ut ett annat – likvärdigt som det så fint heter – med samma verksamma ämne osv. Ja, den där likvärdiga medicinen fungerade ju inte alls så bra som den gamla. Mer biverkningar och mindre verkning om man säger så. Från att vi kom tillbaka till Spanien i mitten av januari så har vi haft ett stort grått moln hängande över oss med daglig muskelvärk, huvudvärk, magvärk, illamående, klåda och ett jäkla dåligt humör. Mår man inte bra så spelar det liksom ingen roll var man är i världen. Det enda man önskar sig är ju den där varma vetesäcken och en mjuk soffa att vila i. Att utforska nya platser kändes inte alls aktuellt! Så medicinen fick gå, det fick gå ändå tänkte vi. Hellre mer värk men fri från biverkningar och särskilt daglig huvudvärk. Ja, tills det inte gick att gå. Då kunde vi inte göra mer än att åka förbi vackra platser och intressanta sevärdheter. Med lite receptfria mediciner och endast någon aktiv timme på benen om dagen kunde vi se lite i mellersta Portugal längs vägen till Dourodalen som var tänkt att bli sista stoppet innan vi självmant skulle avbryta hela tjotaskiten

Du som läst ända hit.
Tack för ordet och hoppas du hänger med oss genom Sverige i sommar!

4 thoughts on “1600 mil och 5 månader senare

  1. Inget är roligt när man inte mår bra. Nu undrar jag bara hur det blir att åka i Sverige och om det blir ännu fler restriktioner där med eftersom.
    Livet är inte riktigt som det brukar vara.

    1. Ja, nu uppmanas ju alla att hålla sig i närheten av sin hemkommun. Så vi får resa med möjlighet att återvända hem snabbt så att vi inte belastar ”fel” landsting tillsvidare.

  2. Inte dåligt att skriva så humoristiskt och inspirerande som du gjort Tina, trots all otur med värk o elände.
    Bilder med text på denna sida skulle man se varje dag, roligt! Man kan ju läsa varje dag ifall man vill. Skratt!!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *