Plåtis genom Stora Sjöfallets nationalpark

Vägen västerut tog oss österut.

Europa, Norra Sverige, Plåtis, Sverige

Skyltarna mot Stora Sjöfallets nationalpark överraskar oss. Vi har inte läst på någonting om nationalparken och vägen västerut. Vi måste till Porjus rastplats för att slänga sopor och tömma toaletten. Vi fortsätter förbi skyltarna och börjar frenetiskt söka information i böcker och på nätet när vi parkerat. Vi hittar foton av en väg som är vackert inklämd i en dal mellan fjäll och följer älven mot vägs ände i Ritsem. På våra appar finns ett dussin platser registrerade att övernatta med husbil på utöver två campingar. Vi börjar tröttna på gropiga och bulliga vägar och klockan börjar redan bli mycket men… Vad fasen, man lever ju bara en gång – vi åker västerut! Vi tittar ut ett par extra vackra platser att övernatta på och börjar rulla. När vi möter husbil nr 12 som är påväg österut undrar vi vad dom vet som inte vi vet? Efter en timmes skumpande börjar vyerna och vi stannar till vid Naturum i Vietas. Jätte fint ordnat och med bästa läget. Vi samlar in lite information och fortsätter till vår utsedda övernattningsplats.

Vår tilltänkta övernattningsplats är full. En husbil har valt att ställa sig diagonalt över grusplanen för att slippa grannar. Vi hoppas våra långfingrar når fram till ägaren i vår tankeöverföring. Sedan fortsätter vi till nästa plats ytterligare en bit västerut. En halvbrant backe ner mot vattnet står en husbil i mitten av grusplanen på första parkett. Vi dagdrömmer om att den husbilen inte lyckas ta sig uppför den branta backen igen och får bosätta sig där nere för alltid. Kanske känns inte parkeringen lika paradisiskt när platsen är omöjlig att lämna. Men vi är inte bittra! Framme vid Vattenfalls fördämning vid Suorva bestämmer vi oss för att inte fortsätta bort till Ritsem även om vyerna bergis är ännu vackrare där. Vi vänder och åker tillbaka till Vietas och parkeringen vid Naturum. Här står en handfull husbilar som ska övernatta. Det hade vi också kunnat göra om vårt humör inte redan varit kört i botten. Dessutom hade vi inte ätit ordentligt efter en 3 timmar lång tur på fjället för dubbelt så lång tid sedan. Det är alltid svårt att fatta vettiga beslut när man är slut. Vi tackar snabbt för oss, åker österut mot Porjus och efter 50 minuter hittar vi äntligen en ledig plats vid en utsiktslös grusplan intill vägen. Såhär i efterhand så skulle vi ju ha stannat vid Naturum och utforskat mer dagen därpå, ibland tar känslorna över och det är väl inte mer än mänskligt! Vi tar gärna emot tips på dagsutflykter och saker man inte bör missa och tankar om det är värt att återvända i framtiden. En sak som kändes trist oberoende av humör och tid på dygnet var avsaknaden av små rastplatser att stanna vid för att t.ex. fika eller äta lunch – inte bara för oss utan framförallt för bilburna besökare som kanske har picknickkorg med sig. Vi kan ju ändå stanna till på en tråkig p-ficka och fika eller äta med stängda dörrar i värsta fall…även om det inte lockar. Mja, lite besvikna är vi faktiskt. För att nå de ordentliga vandringslederna måste man korsa älven antingen med båt eller helikopter. Just i år är flera båtturer inställda också och mycket måste förbokas. Nationalparken är så tillgänglig men ändå så otillgänglig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *