Stora Hälsingegårdars väg

En utökad Stora Hälsingegårdars väg

Europa, Norra Sverige, Plåtis, Sverige
Edsbyn, världens största pinnstol
Världens största pinnstol i Edsbyn.

Hälsingegårdarna

Tre frågetecken:
Var – Hur – Varför

Bönderna i Hälsingland hade sin storhetstid framåt mitten av 1800-talet. Avsaknaden av adel i landskapet gjorde att man som bonde kunde vara rejält uppkäftig och de vägrade betala de höga skatterna till Kronan som resten av Sveriges bönder gjorde. Där sparade Hälsingebönderna på så vis in en stor slant som gick till egen ficka. Förutom jord- och skogsbruk odlade man lin som gav bra återbäring. Linet förädlades till dåtidens funktionskläder (vardagskläder), olja och dessutom användes det som grund för de vackra väggmålningarna i gårdarna. Väggarna kläddes med lin som sedan målades av hantverkare – antingen på fri hand eller med schabloner. Sin rikedom lade bönderna ner i sina gårdar i form av hela festhus eller enskilda salar och rum i de redan befintliga husen. Dessa utsmyckade utrymmen användes endast någon eller några gånger om året. Även fast det känns sorgligt att så vackra utrymmen ofta stod livlösa så är det ju en jäkla tur för oss idag, det har ju bidragit till att de är så välbehållna. Utöver just dessa gårdar som vi nämnt med namn och bild passerar man ständigt pampiga gårdar längs vägarna i Hälsingland. En guidad tur på en gård är enligt oss essentiell under en Hälsingegårds-turné!

Mårtes i Edsbyn

Vårt första stopp på turistvägen stora Hälsingegårdars väg blir i Edsbyn. (Fast enligt kartan är det sista stoppet) I år passar de på att renovera/restaurera på Mårtes Hälsingegård och vi får nöja oss med en titt på utsidan.

Jon-Lars & Pallars Hälsingegårdar

Privatägda Hälsingegårdar med möjlighet till guidade turer vid förbokning.

Ol-Anders i Alfta

Här hittar man information om andra Hälsingegårdar så att man kan planera sin rundtur och välja ut vilken eller vilka gårdar man vill besöka. Här finns café, butiker, lekplatser för barn och ett väldigt fint emigrantmuseum med fri entré. Det passade väldigt bra i tiden då Tina just nu läser Vilhelm Mobergs Utvandrarna. Att vi är ett av endast tre sällskap förvånar oss med tanke på vilket fint stopp detta är längs Stora Hälsingegårdars väg – och det första stoppet på rutten (fast för oss blir det sista stoppet eftersom vi åkte medsols). Visningshuset är fantastiskt vackert utsmyckat och välbehållet. Ett av tre hus är öppet för besökare och i detta hus får man guida sig själv med hjälp av informationsskyltar. T.ex. läser vi att man under festligheter placerade smör på borden – men inte för att gästerna skulle äta det! Smör var något så oerhört exklusivt att man använde det som bordsdekoration för att påvisa sin höga status. Ja, smör är ju ännu väldigt dyrt och en lyxvara för många. Vissa saker förblir medan andra saker förändras.

Ol-Anders Hälsingegård
Ol-Anders Hälsingegård

Träslottet – eller Hans-Anders – i Arbrå

Det blir väldigt tydligt under vårt besök här vilken målgrupp Hälsingegården Hans-Anders riktar sig mot. Den del av trädgården som inte är lekplats är uteservering för gårdens café. Sen går det förstås utmärkt att handla massor av souvenirer på plats. Själva insidan och de gamla detaljerna hamnar i skymundan. Vi ser ingen utöver oss själva som faktiskt går upp på Träslottets ovanvåning för att studera den gamla interiören – vilken är ganska fin – men där fokuset riktats om mot nyskapade keramikprodukter som säljs till höga priser.

Gästgivars i Vallsta

Jösses, var ska vi börja? Vilken fantastiskt fin guidad tur vi fick på denna Hälsingegård som är en av sju gårdar som finns med på UNESCOS världsarvslista. Vår guide Sanna med R tar oss flera hundra år tillbaka i tiden. Vi sveps med i en 400 år gammal kärlekshistoria som gett upphov till Gästgivarssägnen och teateruppsättningar i modern tid. Det berättas för oss om ett nästan 200 år gammalt möte som slutade med äktenskap och festhusets uppkomst. Vår guide tar oss med på ett 5 dagar långt bröllopsfirande med nästintill oupphörligt ätande (och framförallt drickande). Gården heter just Gästgivars eftersom den fungerade som en gästgivargård under 1600-1700-talet. Gästgivargårdar var tvungna att finnas inom en viss radie för människor (och djur) på resande fot. Dessa gästgivargårdar användes också som tingsplats eftersom tingen ofta hölls under flera dagar och krävde möjlighet till övernattning och måltider. Vi får lära känna Arbråsonen Jonas Wallström, ett färg- och formgivargeni, som dekorerade festhusets väggar med schabloner varav ett mönster blivit en av Sveriges mest sålda tapeter. Kollektionen med gammalsvenska mönster finns hos Duro och en av dessa 22 bär namnet (just ja!) Gästgivars. Vi får även uppmålat för oss hur Kronan skickade skatteindrivare till Hälsingegårdarna som i bästa fall klarade sig undan med skrubbsår men med livet i behåll. Inget statsöverhuvud skulle sätta sig på dessa storbönder minsann! Istället för att lägga sina surt förvärvade pengar i statskassan byggde de sina stora bondeslott. Vi är så glada för att vi gick på denna guidade tur som kom att bli höjdpunkten på hela vår Hälsingegårdsturné!

Gästgivars Hälsingegård
Gästgivars Hälsingegård
Gästgivars Hälsingegård

Stenegård i Järvsö

I mitten av 1800-talet ansågs Stenegård vara en lantbruksförebild i Hälsingland. Då brukades området som en marknadsplats med apotek, läkarmottagning och bank. Idag är det en välbesökt plats som lockar med tunnbrödsbageri, karamellbutik, trädgård, museum, lekpark och flera små gårdsbutiker med diverse krimskrams. Hit åker man också för att hitta information om de 7 Hälsingegårdar som valts ut till världsarv – och fler ändå såklart. Höjdpunkten för oss var att handla rykande färskt tunnbröd och att besöka Lill-Babs fina museum.

Lill-Babs museum

En av Sveriges mest folkkära artister. Trots 60 år inom nöjesbranschen förblev Barbro Svensson en frisk fläkt in i det sista. Genom svenska folkets minnen och hjärtan lever du vidare. Tack för allt!

2 thoughts on “En utökad Stora Hälsingegårdars väg

  1. Tack för ännu en intressant historia om tider från förr. Man förstår att bönderna i Hälsingland fick vara ifred, från indrivning av skatter, de levde nästan som adelsmän i städerna. Eller är jag ute och cyklar?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *